Vår historia - Norrbottens Byggmästareförening

1920-talet

Sommaren 1921 firar Luleå stad sitt 300-årsjubileum. På Gültzauudden sker de huvudsakliga festligheterna och Gustav V med drottning Victoria kommer på besök. I stadsparken avtäcks bysten av Gustav II Adolf. Bilarna börjas göra sitt intåg och 1923 startar den första busslinjen i Luleå av J A Hurtig och 1925 motoriseras stadens brandkår.

Luleå Järnverk lägger ned sin verksamhet 1925 och många blir arbetslösa. År 1920 har staden 10 545 invånare. År 1922 genomförs en rådgivande omröstning om rusdrycksförbud. Förbudsvännerna förlorar med några procent. Men i Norrbotten röstar 60% för ett förbud. År 1923 sker den första radioutsändningen i Norrbotten, två år före Radiotjänst bildas.

1920-talet börjar med en lågkonjunktur som övergår i högkonjunktur, innan aktiebörsen på Wall Street kraschar 1929. I Sverige genomförs 1921 allmän rösträtt, vilket innebär att även kvinnor kan rösta. Åland tillfaller Finland 1921 och en ny försvarsordning genomförs: nedrustning, flygvapnet upprättas. Charles Lindbergh korsar Atlanten ensam i ett flygplan 1927.

Suorvadammen

1919 – 1923

Suorvadammen är en kraftverksdamm belägen vid Akkajaures södra del tillhörande Stora Sjöfallets nationalpark. Regleringsnivåerna ligger mellan 423-453 m. Arbetsvägen över dammen är öppen för vandrare och är det enda sättet att ta sig till Sarek och den södra delen av Stora Sjöfallets nationalpark norrifrån utan att åka båt. Dammen försörjer Porjus´ vattenkraftverk. Det område som dammen och fördämningen tagit i anspråk ingick ursprungligen i Stora Sjöfallets nationalpark, inrättad 1909. Men inte ens nationalparker utgjorde något hinder för dåtidens vattenkraftsutbyggnad. För att kunna exploatera det stora sjösystemet i Stora Sjöfallets nationalpark bröt riksdagen år 1919 helt enkelt ut detta område ur nationalparken. Dessförinnan menade Vetenskapsakademien, som ansvarade för tillsynen av landets nationalparker, att en uppdämning allvarligt skulle skada parken, men motsatte sig ändå inte en exploatering eftersom de nationalekonomiska vinsterna bedömdes bli så stora.

Sundbron i Roknäs-Sjulnäs

1921 – 1922

Sundbron i Roknäs-Sjulnäs byggdes 1921-22 av Norrlands statsarbeten som ett AK-arbete. Brons överbyggnad av trapetsfackverk tillverkades av Bergsunds Mekaniska Verkstad i Stockholm. Den är en av de få bevarade fackverksbroarna för vägtrafik i länet.

(Källa: Broarna i Norrbottens län, Länsstyrelsen BD-län)

Vägen mellan Gällivare och Kiruna (E10)

1923

1923 kunde malmfältsborna äntligen färdas på vägen mellan sina huvudorter Kiruna och Gällivare.

Garnisonssjukhuset i Boden

1922 – 1925

Det skulle dröja ända in på 1900-talet innan Bodenområdet fick ett eget sjukhus. Detta skedde genom det som först var garnisionssjukhus och sedan blev länets centrallasarett. Uppkomsten och utvecklingen av garnisionssjukhuset hänger mycket intimt samman med de militära anläggningarna i Boden. Norrbottens regemente förflyttades till Boden år 1907. Eftersom den mer kvalificerade och specialistbetonade sjukvården inte kunde bedrivas på förbandens sjukhus inrättades garnisionsjukhuset i Boden. Starten skedde i provisoriska lokaler i ett enplans trähus vid Hildursborg. Hela personalstyrkan inskränkte sig till 8 personer.

Garnisionssjukhuset

Den första byggnaden, på den plats där nuvarande lasarett ligger, togs i bruk den 1 juli 1911. Sjukhuset var då fortfarande en rent militär anläggning, som bestod av ett centralparti och två mindre vårdflyglar. Under mobiliseringen 1914 och några år senare under spanska sjukan 1918 visade det sig att sjukhuset inte hade tillräckligt antal vårdplatser, varför man inrättade provisoriska vårdavdelningar på olika ställen i staden. År 1913 blev epidemisjukhuset färdigt. Det blev senare apotek och läkemedelsförråd.

Utvecklingen mot allmänt sjukhus

1917 är en mycket viktig tidpunkt i sjukhusets historia. Då fattades nämligen beslutet om sjukhusets modernisering till ett allmänt sjukhus utan specifik militär beläggning. I viss mån på initiativ av dåvarande generalfältläkaren, Fritz Bauer, tillsattes den sk sjukhuskommitten som hänvände sig till Norrbottens läns landsting med för fågan om samarbete mellan civil och militär sjukvård på garnisonssjukhuset i Boden. Gramställningen möttes med förståelse av landstingets målsmän och 1922 kunde byggandet av det nya garnisonssjukhuset påbörjas. Det betydde en utökning av samtliga tre vårdavdelningar med 1/3 vardera. Denna om- och nybyggnad togs i bruk 1925 och förblev i stort oförändrad, tills den stora ombyggnaden påbörjades i och med att detta sjukhus öppnades, har spelat en mycket stor roll för Norrbottens sjukvård i sin helhet och i ekonomiskt hänseende varit en stor fördel för länet.
(s 725-726, Bodens Kommun från forntid till nutid, boken har utgivits av bodens kommun under ledning av historiekommittén. 1980 redigering Ragnar bergmark.

Sulfatfabriken i Karlsborg

1929

Sulfatfabriken i Karlsborg. Efter ett starkt stöd av ortsbefolkningen återupptas driften av sulfatfabriken under namnet Kalix Träindustri AB.

(Källa: Billeruds historia)

1930-talet

Luleå har 11 334 invånare 1930. År 1932 inkorporeras Svartöstaden i Luleå stad.
Under 1930-talets början når världsdepressionen Sverige, med arbetslöshet som följd. Samtidigt blir börskraschen i USA 1929 början till slutet på Ivar Kreugers tändsticks-imperium. År 1932 tar han sitt liv Paris. I maj 1931 i Ådalen har strejkande arbetare ett möte och tågar därefter till Lunde, där sammanstötning mellan arbetare och en militärstyrka äger rum. Militären öppnar eld, fem personer dödas och ytterligare fem skadas bland demonstranter och åskådare.

1930-talet är reformernas årtionde: arbetslöshetsförsäkringen 1934, förbättrad folkpension 1935, mödrahjälp 1937, bosättningslån 1937, två veckors semester 1938, producentbidrag 1939. Efter olika regeringsskiften inleds en lång period med stabilitet och uttrycket "det svenska folkhemmet" myntas.

(Källa: Luleå stadsarkiv)

Torexfabriken i Törefors

1931 – 1933

1931 rekonstruerades Törefors sågverk och man byggde den nya Jonitex-fabriken, som dessvärre brann ner den 12:e januari 1932. 1933 stod den nya moderna fabriken klar.

Källa (www.boija.com, artikel i NK 1933)

Bron över Lillströmmen i Arjeplog

1932

Liksom i övriga Sverige domineras brobeståndet i Norrbottens län idag av balk- och plattrambroar i betong.De äldsta bevarade rambroarna i länet är från 1930-talets första år. Den äldsta plattrambron, bron över Lillströmmen i Arjeplog, är byggd 1932.

(Källa: Broarna i Norrbottens län, Länsstyrelsen BD-län)

Bågbron över Kalixälven vid Tärendö

1934 – 1935

Det var framför allt med införandet av bågbron som brobyggen över de stora älvarna blev möjliga. Bågbron har en konstruktion där brobaneplattan bärs av bågar som möjliggör byggande av broar med mycket långa spännvidder. På så sätt kunde broarna ofta byggas utan de för flottningen besvärliga mellanstöden. Länets förnämaste exempel på brotypen är bron över Kalixälven vid Tärendö med 120 meters spännvidd, byggd av AB Skånska Cementgjuteriet 1934-1935. Endast ett fåtal av bågbroarna spänner över mindre vattendrag, men även de har relativt stora spännvidder. Bågbron blev med tiden den vanligaste brotypen över de stora älvarna. Mellan åren 1932 och 1965 byggdes drygt 30 bågbroar i länet, varav 25 står kvar idag. Bågbron med överliggande bågar är med sina 21 representanter den vanligaste bågbron på länets vägar.

(Källa: Broarna i Norrbottens län, Länsstyrelsen BD-län)

Museibyggnaden kvarteret Ärlan i Luleå

1936

Norrbottens museums byggnad är en kombination av traditionell herrgårdsarkitektur (med spegeldamm och betonad axialitet i parken) och 1930-talets funktionalism. Huvudbyggnaden ligger i centrala Luleå och uppfördes 1936.(Källa: stadsarkivet,Norrbottens-museum)

Om och tillbyggnad av Strömbackaskolan i Piteå

1937 – 1938

1940-talet

Genom bland annat inkorporeringen av Svartöstaden 1932 har Luleå stad 14 018 invånare 1940. Norrskensflamman sprängs 1940 och fem personer omkommer. Starten av Norrbottens Järnverk AB (NJA) förbättrar arbetssituationen i Luleå. Luleå Tekniska gymnasium invigs 1946. Bostadsområdena Örnäset och Malmudden börjar byggas som en direkt följd av NJA:s tillkomst.

Tysk transittrafik går genom Sverige till Norge 1940 och till Finland 1941. Vid freden 1945 ligger stora delar av Europa i ruiner. Städerna är sönderbombade och industrin förstörd. Europa står inför ett gigantiskt uppbyggnadsskede. I Sverige är industrin och jordbruket intakt. Här finns nästan omåttliga möjligheter att exportera industriprodukter. En industristruktur med tyngdpunkt på skog och malm motsvarar Europas enorma efterfrågan. Sverige går in i en tillväxtperiod av oanade mått.

Bostadsbyggandet kommer igång, nya förorter för det nya samhället byggs. Industrin producerar bilar, tvättmaskiner, radiogrammofoner. Den sociala välfärden ökar med bland annat höjda folkpensioner 1946, allmänna barnbidrag 1947, nya arbetarskyddslag 1948.

(Källa: Luleå stadsarkiv)

Hängbron över Dainaksundet i Arjeplog

1940

Över det vidsträckta älvlandskapet vid Dainaksundet spänner denna hängbro i ett spann. Bron har landfästen och pyloner av betong. Överbyggnaden består av stålbalkar med brobaneplatta i betong. Brobanan hänger i vertikala stag som hänger från bärkablarna som i sin tur är upplagda på pylonerna och förankrade vid landfästena. Bron har äldre, eventuellt ursprungliga, ljusgrå vinkeljärnsräcken. Navföljarna och vägräckena av kolhswabalk har tillkommit senare. Bron är i gott skick. Bron över Dainaksundet uppfördes 1940 för transporter av blyslig från den nyöppnade blygruvan i Laisvall men i mitten av 1950-talet upphörde gruvtransporterna över bron.
Bron byggdes av S.O. Asplunds Byggnads AB i Örebro, ett företag som uppförde ett stort antal broar i Norrland under 1930-50-talen. Hängbron är en ovanlig brotyp i länet. Det finns endast två bevarade hängbroar i Norrbottenslän uppförda före 1960; Dainakbron är den enda på det statliga vägnätet. Bron är oförändrad och välbevarad och också estetiskt tilltalande. Dainakbron är upptagen som ett värdefullt vägobjekt i ”Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län”.

(Källa: Broarna i Norrbottens län, Länsstyrelsen BD-län)

Svedjebron över Luleälven i Boden

1941

Svedjebron är en av länets två bevarade äldre hängbroar. Bron har tre spann, två sidospann av balkramstyp och ett huvudspann utformat som en hängbro. Huvudspannet har en brobaneplatta av betong som är gjuten på valsade stålbalkar och som hänger genom vertikala stag, hängare, i grova bärkablar av stål. Bärkablarna är upplagda på höga betongpyloner och hålls vid landfästena fast i kraftiga förankringskonstruktioner. Bron har äldre, eventuellt ursprungliga, sammannitade, ljusgrå räcken av vinkeljärn med navföljare av U-balk. Bron är belägen i stadens utkant i ett område som präglats av den militära verksamheten i Boden och där det fortfarande fi nns bevarade äldre militära lämningar. Vägen till bron kunde tidigare stängas av med hjälp av en vägspärr av stålbalkar genom kraftiga betongstöd. På båda sidor om bommen var området tidigare avspärrat med breda gator av taggtråd. Svedjebron är en av få bevarade hängbroar i länet. Bron som också har ett högt teknikhistoriskt värde är i stort sett i ursprungligt skick. Genom den tydliga kopplingen till Bodens militära historia besitter bron även samhällshistoriska värden. Den är också lättillgänglig.

(Källa: Broarna i Norrbottens län, Länsstyrelsen BD-län)

Överkalix kyrka

1941 – 1943

Interiört präglas kyrkan av 1940-talet framförallt i inredning och färgsättning men även i kyrkorummets strävan mot det upphöjda, avsmalnande koret som gör det avskilt och vördnadsbjudande. Kyrkorummets treskeppighet framhävs genom kolonner, gångar, bänkkvarterens indelning samt takens olika utformning i mitt- och sidoskepp. Kyrkorgeln från kyrkans tillkomsttid har en tidstypisk ljudbild och utgör med sin gruppering av piporna en organisk del av kyrkorummet. Även exteriört är kyrkan välbevarad och präglas av nationalromantiken med sneglingar mot medeltid i blinderingar och 1700-tal i kyrktornets utformning. Kyrkogården är avskalad och präglas av enkelhet i såväl gravvårdar som växtlighet.

(Källa: Länsstyrelsen, BD-län)

1950-talet

NJA:s expansion medför att bostäder byggs på Örnäset och Malmudden. Luleå stads befolkning ökar till 22 514 invånare 1950. Den explosionsartade ökningen av bilar ställer krav på anpassning av trafikleder och byggande av bensinstationer. Följaktligen rivs de små hus som stod på nuvarande Sandviksgatan. Dessutom rivs Saluhallen och ersätts med en bensinstation. Den gamla färjleden mellan Bergnäset och Luleå stad ersätts med Bergnäsbron, högtidligen invigd av prins Bertil 1954. De första trafikljusen installeras i korsningen Storgatan - Kungsgatan 1957. Nya byggnader uppförs, bland andra Posthuset 1954, Shopping 1955, Pontusbadet 1957 och Stadshuset 1958.

En mängd reformer förändrar och utökar möjligheterna till fritid. År 1951 utökas den lagstadgade semestern till tre veckor, 1952 kommer en strandlag som tryggar tillgången till bad-och friluftsplatser, i slutet av 1950-talet minskar arbetstiden från 48 till 45 timmar i veckan. Dessutom innebär löneökningar att många kan köpa bil. I mitten av 1940-talet fanns drygt 50 000 personbilar och 1960 över en miljon. Den enorma bilförsäljningen gör att det är kö på köp av nya bilar. Bilsemester blir ett begrepp och många åker landet runt i PV eller Volvo Amazon. Den första motorvägen öppnas i Sverige 1953, sträckan Malmö - Lund. Den ökade fritiden skapar också arbetstillfällen inom t ex hotell-och campingbranschen.

Den obligatoriska sjukförsäkringen träder i kraft 1955, LKAB förstatligas 1955, motboken avskaffas 1955, reguljära TV-sändningar startar 1957, agan avskaffas i folkskolan, beslut om allmän tjänstepension 1959.

(Källa:Luleå stadsarkiv)

Pajala Tingshus

1950

Tingshuset ligger högt beläget i centrala Pajala. Infarten från norr samt en plan framför bygg-naden är asfalterade. På östfasaden finns rabatter och norr och öster om byggnaden gräsmattor, planterade buskar och träd. Mot Skolvägen i södra delen av kvarteret Justitia, finns ett antal privatägda, mindre villor. Strax väster om byggnaden finns Tingsgatan och på dess motsatta sida står flerfamiljshus. I nordväst ligger en vit eternitklädd, tidigare apoteksbyggnad som idag rymmer ett privat företag. I norr och öster avgränsas kvarteret av Kirunavägen, centralortens huvudled. Norr om kvarteret står en större gul träbyggnad, tidigare skola och i öster finns Pajala centrum med bland annat torg och matbutik. Tingshuset är i hög grad en solitär i sin omgivning.

Vattenkraftverk i Vuollerim

1957 – 1962

Porsi kraftstation ligger i utkanten av Vuollerim, precis där Stora och Lilla Luleälv flyter samman. Den började byggas 1957 och öppnade 1962. När Porsi byggdes flottade man fortfarande timmer på älven. Stationen försågs därför med en 130 meter lång flottningsränna som hade en kapacitet på 35000 stockar per timme. Den var i bruk fram till 1974. Man kan fortfarande se betongfundamenten den vilade på bredvid maskinhuset.

(Källa: Dokumentation av modernarkitektur i Norrbotte, NLL)

Piteå Tingshus

1951

Byggnaden på Rådhustorget brukades som rådhus fram till det att Piteå rådhusrätt lades under landsrätt i 1940-talets början och Piteå domsagas häradsrätt bildades av Piteå rådsturätt samt Piteå tingslag (Öjebyn och Älvsbyn). Nu beslöt man att uppföra ett tingshus som bättre svarade mot kraven på en modern domstolsbyggnad och tingshuset i korsningen Nygatan-Kyrkbrogatan togs i bruk 1951. Det äldre rådhuset har sedan dess använts som telegrafstation, polisstation, kommunfullmäktige och bibliotek innan Piteå museum flyttade in i lokalerna 1980. Byggnaden är sedan 1994 byggnadsminne. Öjeby tingshus används idag som bibliotek och konsthall John Åkerlund var tingshusets arkitekt/byggnadskonstruktör. Konstruktionsritningar uppfördes av firman Looström & Gelin och värme- och ventilationskonsult var Sven Tysklind, båda Stockholm.23 Aktiebolaget Norrbottens Cementgjuteri i Öjebyn var en av entreprenörerna

(Källa: Dokumentation av modern arkitektur i Norrbottens län, NLL)

Charlottendals barndaghem i Luleå

1951

Bergnäsbron i Luleå

1954

Bron stod klar 1954 och var då med en längd på 896,5 meter Sveriges längsta bro. Bron har en segelfri höjd på 7,3 meter när den är stängd. Dess körbana är endast 7 meter bred, men separata gång- och cykelbanor finns på båda sidor om körbanan. Bergnäsbron är en öppningsbar klaffbro över Lule älv mellan centrala Luleå och Bergnäset.

(Källa: www.bottenviken.se)

Postens hus, kvarteret Råttan i Luleå

1954

Posten 1 i Luleå uppfördes 1953 efter ritningar av Postens chefsarkitekt Lars-Erik Lallerstedt. Byggnaden har sedan dess genomgått en rad förändringar, delvis exteriöra men främst interiöra, med anknytning till verksamhetens utveckling. Byggnaden är intressant ur olika hänseenden. Den speglar den ganska drastiska förändring som postväsendet genomgått under det senaste halvseklet och byggnaden berättar om tanken med Posten i mitten av förra seklet; en Post som skiljer sig mycket från den som finns idag. Posten har alltid varit en av knutpunkterna i det svenska samhället, en viktig plats för möten och utbyte av information.

(Källa: Dokumentation av modernarkitektur i Norrbotten, NLL)

Shopping i Luleå

1954 – 1956

Shopping, beläget vid Storgatan mitt i Luleå, ritades av arkitekten Ralph Erskine som ville skapa något mer än bara ett köpcentrum, han ville i stället att stadslivet skulle flytta inomhus under vintermånaderna och Shopping skulle därför uppmuntra till möten och samvaro. Hans stad i staden fungerade utmärkt i många år, både kommersiellt och socialt. Shopping blev den träffpunkt han hade hoppats på. Anläggningen skilde sig från sina amerikanska förebilder så till vida att det är speciellt avsett att fungera i ett bistert klimat nära polcirkeln.

(Källa:www.tirsen-aili.se )

Pontusbadet i Luleå

1957

Moderniseringen av Luleå under 1950-talet fick sina markörer. En sådan blev det inledningsvis omtalade stadshuset, andra var köptemplet Shoppingcenter och det nya varmbadhuset (Pontusbadet). Ett shoppingcenter innebar att man mitt i smällkalla vintern i full rumsvärme kunde gå mellan en mängd olika affärer. Badhusets tempererade bassäng upphävde också på sitt sätt årstidsberoendet, simning var inte längre bundet till sommaren utan blev också en vinteridrott. Pontusbadet byggdes 1957 och var då ett av Sveriges modernaste badhus. Idag är det ett charmigt bad i 50-talsarkitektur med ca 138 000 besökare per år.

(Källa: www.lulea.se)

Idrottsplatsen Skogsvallen i Luleå

1957

Luleås huvudarena för fotboll med en publikkapacitet på 2500 åskådare

RFN i Vidsel

1957

RFN (RobotsFörsökplats Norrland) invigdes 1957 och anläggningens ursprungliga syfte var att utgöra en testplats för SAAB 35 Draken bestyckad med AFN missiler. Robotbasen har sedan dess använts som huvudprovningsplats för Försvarsmaktens olika robotsystem. Även andra länders försvarsmakter hyr in sig på platsen för prov av egen utrustning.

(Källa: www.fmv.se, wikipedia)

Idrottsplatsen Skogsvallen i Luleå

1957

Luleås huvudarena för fotboll med en publikkapacitet på 2500 åskådare

Vattenkrafts- anläggning i Messaure

1957

Vid Stora Luleälv byggdes i mitten av förra seklet Sveriges största vattenkraftverk med en 101m hög och 1800m lång damm samt ett vattenmagasin med 53 000 000 m3 vatten.
För detta projekt behövdes ett stort antal anställda, arbetare och tjänstemän, många rekryterades från Vattenfalls tidigare kraftverksbyggen. För att det skulle bli ett effektivt utnyttjande av arbetskraften behövde de anställda bo på platsen. Därför byggdes samhället Messaure successivt upp kring kraftverksbygget. 1957 började folk flytta till Messaure. Vägar byggdes, husen byggdes upp i vildmarken med allt vad det innebar, samtidigt som själva kraftverksbyggnaden påbörjades. 1961 sysselsatte dammbyggandet ca 1300 personer och det pågick en intensiv verksamhet i samhället. Se filmklipp från SVT

(Källa: www.messaure.se )

Hotell Laponia i Arvidsjaur

1957

Hotell Laponia byggdes efter mycket om och men 1957 av Arvidsjaur kommun. Ett magnifikt bygge som redan då fick mycket uppmärksamhet för sin vackra arkitektiska utformning. Hela 28 rum, restaurang och danslokal Enligt många var detta ett väldigt slöseri med skattebetalarnas pengar. 1975 var efterfrågan så stor att man byggde ut hotellet med 87 rum. Hotellets drevs sedermera av kommunen ända till hösten 2002, då den norrländska hotellkungen Hilding Holmqvist köpte rörelsen och fastigheten. Hilding som är känd för sina stora satsningar i Norrbotten slösade inte bort tiden. Redan 2003 stod ett nytt hotellkomplex med 85 stora rum, kongresshall och nattklubb klara för sina första besökare.

(Källa: www.hotell-laponia.se)

Stadshuset i Luleå

1958

Sporthallen i Malmberget

1959

Centralt i Malmberget återfinns ett sport- och fritidsområde med en sporthall, ett badhus, en utomhuspool och en ishall. Området är beläget i anknytning till busstationen och Folkets Hus. Sporthallen uppfördes 1959 och 1968 byggdes badhuset strax intill, båda är ritade av Thurfjells arkitektkontor. Idag har de en gemensam entré i en förbindelse-byggnad som uppfördes 1983.

(Källa:Dokumentation av modern arkitektur, NLL )

Kvarteret Hackspetten i Luleå

1959

1960-talet

Luleå har 30 105 invånare. År 1969 sammanslås Råneå och Nederluleå kommuner samt Luleå stad till Luleå kommun.

Svenskarna konsumerar och konsumtionssamhället kräver nya stadsplaner, mycket tack vare biltrafik och de stora varuhusen. På landsbygden omvandlas gamla torp till sommarbostäder. Den nya orienteringen ligger mot städerna, där finns framtiden.

Riksdagsbeslut om allmän grundskola 1962, fyra veckors semester 1963, gymnasiereform 1966, högertrafik införs 1967.

(Källa: Luleå stadsarkiv)

LKAB:s bolagskontor i Kiruna

1960

Bolagsbyggnaden ritades av Hakon Ahlberg 1960. Kontoret med sina tretton våningar är ett riktmärke för Kiruna. Det tronar framför det enorma dagbrottet och blickar upp mot Kiruna stad. Framför huvudentrén sträcker sig en stor parkering, vilket gör att huset står fritt utan andra byggnader tätt inpå.

På kontoret arbetar ca 250 personer och de är uppdelade avdelningsvis. Det finns 20 kontorsrum per våning och det blir 240 rum sammanlagt. Under kontoret finns kulvertar som förbinder byggnaden med övriga byggnader i området.

(Källa: Dokumentation av modern arkitektur, NLL)

LKAB:s sovringsverk i Kiruna

1960

Fram till 1962 bröt LKAB all sin järnmalm i Kiruna ovan jord, men efter det sker all brytning under mark. I samband med den omställning krävdes en rad investeringar som exempelvis nya byggnader. Arkitekt Hakon Ahlberg fick 1952 uppdraget att rita anläggningens nya sovringsverk, eller centralanläggning. Det är den industribyggnad som har förbindelse med gruvan under mark och är själva hjärtat i förädlingen av järnmalmen. Idag finns två anrikningsverk och två pelletsverk i systemet kring sovringsverket. I sovringsverket arbetar 67 personer och det finns 30 personer som arbetar med reparation och el som i stort sätt också är stationerade på verket.

Vid uppförandet 1960 glänste byggnaden skinande blank med sin fasadklädsel av aluminium. Blankheten kan exemplifieras genom en liten anekdot. Några chefer från LKAB skulle visa midnattssolen för några utländska gäster, men problemet var att det var ingen midnattssol vid den tidpunkten. Istället för att erkänna detta pekade de på det glänsande sovringsverket i vilket ljuset reflekterades och sa ”se midnattssolen”. Idag är det nog många som har svårt att tänka sig sovringsverket i denna praktdräkt.

(Källa: Dokumentation av modern arkitektur, NLL)

Kiruna Stadshus

1958 – 1962

Kiruna stadshus. Svensk arkitekturklassiker, skapad av Artur von Schmalensee och prydd med ett asymmetriskt placerat järntorn med klockor och skulpturer av Bror Marklund. De snidade dörrhandtagen med samiska trolltrummemotiv utfördes av konstären Esas Poggats. Invigdes 1963.Även efter Lundbohms glansdagar har kvalitetstänkandet fortsatt i Kiruna. Stadshuset, ritat av Artur von Schmalense, från 1963 har fått pris som Sveriges vackraste offentliga byggnad och är väl värd ett besök. Den ger profil åt staden med sitt karaktäristiska klocktorn smyckat med skulpturer av Bror Marklund.

Handtagen på stashusporten är formade som trolltrummor och är gjorda av samen Esaias Poggats. Inne i stadshuset finns fler av Kirunas många fina konstverk. Stadshuset i Kiruna utsågs till Sveriges vackraste offentliga byggnad av Svenska Arkitektföreningen 1964. Klocktornet har 23 klockoer som kan spela 44 melodier från Norrbotten värt en resa.

(Källor: Norrländsk uppslagsbok, Dokumentation av modern arkitektur, NLL , SVTplay)

Malmbangård på Svartön i Luleå

1961

I samband med att man 1960 beslutade om ett helt nytt system för lossning, lagring och fartygslastning av malm erfordrades även en komplett nybyggnad av malmbangårdarna.
Den övre bangården skulle delvis täckas av det nya lagret. Mellanbangårdens uppgift försvann i och med att utlastningsbryggorna skulle rivas och den nedre bangården hade ej längre någon uppgift när malmlagret flyttades till andra sidan av Svartöberget och malmen därifrån skulle föras till skeppslastaren med gummitransportör.

Arbetena med den nya bangården innebar stora schaktnings- och fyllningsarbeten samt tvingade till omläggning av vägen ut till Svartöstaden. Likaså måste full drift bibehållas på det övriga spårsystemet under den tid som bangård, lossningsstation och malmlager byggdes för att klara utlastningarna till och med hösten 1963.

(Källa: www.historiskt.nu)

Polar Hotell i Älvsbyn

Hotell Villa Sparta i Älvsbyn

1961

På platsen för hotellet stod tidigare provinsialläkarvillan Villa Sparta, uppförd i 1900-talets början. Villans ägare, läkaren Lundberg, gav sin nybyggda trävilla detta namn eftersom han var en hängiven anhängare till Grekland i det pågående kriget mellan Grekland och Turkiet. Med anledning av villans namn döptes sedan markområdet nordväst om denna till Grekland. När hotellet uppfördes på platsen för villan 1961 fick det av samma orsak namnet Hotell Sparta. Vid en utbyggnad 1988-89 byttes namnet till Villa Sparta – hotell & restaurant, för att än tydligare anknyta till lokalhistorien.

Ritningarna utfördes av Göte Lundström, NAB i mars 1961 och bygglov för hotell på fastigheten Tisteln 8 beviljades i april samma år. Mest troligt byggdes också den BP-mack som funnits på den tidigare fastigheten Tisteln 7 vid samma tid. Byggrätterna och användningen för hela kvarteret, handelsändamål (H) respektive bilserviceändamål (Tm) reglerades samtidigt i stadsplan antagen i mars 1961. Hotellet uppfördes i ett respektive två plan och rymde arton enkelrum och två dubbelrum i det som här kallas ursprungslängan.

(Källa: Dokumentation av modern arkitektur, NLL)

Victoriafortet i Jokkmokk

1963

Den 1 juni 2006 tog Statens fastighetsverk över en militäranläggning från Fortifikationsverket i Vuollerim, Jokkmokk. Armébatteriet i Bomyrberget ingår som en del av de moderna befästningar som tillkom under andra hälften av 1900-talet för att skydda rikets gränser i skuggan av militär upprustning i Europa.

Det färdigställdes 1963 och är det enda kvarvarande armébatteriet som byggdes för att försvara övergångarna över Luleälven och som skydd för älvens kraftverk. Den utgick ur krigsorganisationen i december 1997 och avhemligades den 1 januari 2000. Anläggningen är statligt byggnadsminne sedan 2004.

(Källor: www.turism.jokkmokk.se, Statens Fastighetsverk (www.sfv.se))

Gruvanläggning i Svappavaara

1963 – 1965

Svappavaara:s moderna gruvdrift började 1965 då LKAB satsade stora medel på dagbrottet och de för gruvan viktiga anrikningsverket, sovringsverket och kulsinterverket. Samtidigt satsade LKAB på infrastrukturen i byn genom att betala för anläggandet av simhall/idrottshall, fotbollsplan och löparspår/skidspår. 1983 lades Svappavaaragruvan i ”malpåse” på grund av olönsamhet, enligt gruvledningens uttalande.

(Källa: Wikipedia)

Örnäskyrkan i Luleå

1963

Kyrkan invigdes i advent 1963 och känns lätt igen på det speciella utseendet, bastanta bruna tegelväggar och taket med dess tre stora valv. Inne i kyrkan möts man av den 100 kvadratmeter stora korväggsmosaiken i guld, som berättar om målet för vår vandring genom livet, den himmelska staden, och Jesus som porten dit.

Örnäsets kyrka har en rad olika verksamheter för alla åldrar dit vi vill välkomna dig. Vår önskan är att också vår verksamhet och våra gudstjänster ska få vara en port likt dem i kyrkans arkitektur.
Intill kyrkan finns den friliggande församlingsbyggnaden Örnäsgården. Här håller de flesta av grupperna och verksamheterna i Örnäsdistriktet till. Det finns även lokaler att hyra för till exempel dopkaffe och minnesstunder.

(Källa: www.svenskakyrkan.se)

Radio och TV-huset i Luleå

1964

Radio- och TV-huset i Luleå invigs.

Haparanda kyrka

1964 – 1967

Den gamla kyrkan i Haparanda som byggdes 1825 brann ner 1963. Denna kyrka stod på den nuvarande klockstapelns plats. En modell av den gamla kyrkan är utställd i vår nya kyrka. Efter branden tog det drygt tre år av projektering och ett år av byggnation innan den nya kyrkan kunde invigas Pingstdagen 1967 av Biskop Stig Hellsten. Denna kyrka är unik i sin stil. Arkitekten Bengt Larsson från Stockholm har kallat sitt förslag för “Rent Hus”. Enkelhet, renhet och funktion kännetecknar kyrkobyggnaden.

Exteriör

Utvändigt är Haparanda kyrka beklädd med kopparplåt. Kyrkan är byggd som ett industrihus med stålram, på denna ram har lagts lättbetongplattor (0,5x5m).

Interiör
Interiören är vacker och enkel. Kyrkorummet är funktionellt och stort. Golvytan är 650 kvm (23x28m) och höjden är 28m. Det finns 330 fasta och 200 lösa sittplatser.

Orglar
I kyrkan finns en kororgel samt en huvudorgel. Båda orglarna är byggda av Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstad. Den större orgeln som invigdes den 26 mars 1972 har 23 stämmor.

Altare

Altaret är klätt med ett altarbrun som är uppbyggt kring kyrkoårets olika högtider. Altarbrunet är tillverkat av Gammelstads väveri.

Altartavlan

Altartavlan är målat av konstnären Pär Andersson och symboliserar den Gode Herden. Tavlan inköptes till kyrkan 1976.

Ljuskronan

Ljuskronan inne i kyrkan är enkel och passar väl i kyrkorummet, 60 lampor finns i den inre ringen och 120 i den yttre.

Vapenhuset

Det enda som kunde räddas från den gamla kyrkan i samband med branden 1963 är den träkista med järnbeslag som nu står i vapenhuset.

Haparanda kyrka väcker många reaktioner hos besökarna. Några har haft svårt att vänja sig vid den moderna kyrkan. Andra menar att kyrkans mörka fasad och det ljusa kyrkorummet påminner om en vandring genom dödens mörker till det himmelska ljuset. Kyrkan är som en enkel predikan med en påminnelse om det eviga livet.

(Källa: www.svenskakyrkan.se)

Esrange i Kiruna

1964

Esrange byggdes 1964 av ESRO, European Space Research Organisation, vilka senare blev European Space Agency. År 1972, togs ägandet av Esrange över av det nyligen startade Rymdbolaget (Swedish Space Corporation). Den första uppskjutningen av en raket från Esrange gjordes 19 november 1966.

År 2007, föreslogs det att Spaceport Sweden skulle ligga på samma plats som Esrange vid Kiruna.(Källa: Wikipedia)

Stadsbiblioteket i Luleå

1965

Luleå:s nya stadsbibliotek uppfördes i kvarteret Kalkonen i direkt anslutning till Stadshotellet.

Polishuset i Piteå

1965

Det uppfördes enligt den så kallade ”Lift-Slabmetoden”. Pelarstommen restes först varefter bjälklagen gjöts på marken (det översta först) och hissades upp till rätt nivå etc. Det blev nog aldrig någon stor succe men kan vara värt att nämna.

(Källa: Sture Larsson)

Aitikgruvan i Gällivare

1966 – 1975

Ca 1930 började mineralfyndigheter hittas i närheten av vad som idag är Aitikgruvan. 1932 hade Boliden lyckats lokalisera mineraliseringen. Efter provtagning visade det sig att det med dåtidens teknik inte gick att skapa en lönsam brytning och det dröjde fram till 60-talet innan det blev möjligt. 1966 påbörjades byggnationen av Aitikanläggningen och produktionen startade 1968 med brytvolymen 2 miljoner ton.

( Källa: Wikipedia)

Medborgarhuset i Boden

1967

När medborgarhuset byggdes 1967 fick bodensarna en efterlängtad konsert- och teaterlokal (Saga-teatern) och stadsbibliotek.

(Källor: Marie-Louise Falk, C-uppsats, 2007, NBF 50 år)

Simhall i Övertorneå

1967 – 1968

Simhallen i Övertorneå färdigställdes 1968.

Stadshuset i Piteå

1968 – 1969

Piteå stadshus uppfördes i början av denna period och är ett karaktäristiskt exempel på sin tids kommunhustyp, med sin låga, horisontellt utsträckta, relativt enkla och anonyma byggnads-kropp. Sessionssalen – stadshusets demokratiska funktion – är accentuerad och reser sig högre än övriga byggnaden. Stadshusets placering i utkanten av den centrala orten är tidstypiskt, likt det rationella uppförandet med prefabricerade material och additativt byggnadssätt samt färgsättningen och de gedigna interiörerna.

Göte Lundström, arkitekten bakom Stadshuset i Piteå, avlade arkitektexamen vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1953 och vidareutbildade sig vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. En period arbetade Lundström sedan hos Peter Celsing i Stockholm. Större delen av sin yrkesverksamma tid var han verksam på NAB Konsult i Luleå, tidvis som chef för arkitekturavdelningen. Parallellt med denna anställning arbetade han på konsultbasis som stadsarkitekt i Piteå. Efter pensioneringen startade han Göte Lundström Arkitektkontor i Luleå.

(Källa: Dokumentation av modern arkitektur, NLL)

LKAB:s kulsinterverk i Svappavaara

1968

LKAB:s nya kulsinterverk i Svappavaara invigdes 1968. Anläggningen var europas största i sitt slag.

Mjölkuddens kyrka i Luleå

1969

(Källa: Länsstyrelsen BD

1970-talet

Rivningen av hus i centrala Luleå når ett kulmen under 1970-talet. Rivningstomterna fungerar som tillfälliga parkeringsområden innan nybyggnation sker. Bland andra uppförs Rättscentrum 1976, Vattenfalls byggnad 1979 och det byggs en ny viadukt till Malmudden. Dessutom påbörjar Luleå Tekniska högskola sin verksamhet 1971 och länsfängelset "Vita Duvan" flyttar från centrala Luleå till Porsön. I maj 1975 inleds markarbeten för Stålverk 80. Industrin beräknas sysselsätta 2 300 personer och investeringarna beräknas till fem miljarder. Men stålverksindustrin hamnar i kris och i oktober 1976 stoppas projektet. Luleå kommun har 59 717 invånare.

Sveriges försämrade ekonomi gör att socialpolitikens ambitionsnivå sänks. Men några betydelsefulla reformer genomförs. Pensionsåldern sänks till 65 år 1976, en femte semestervecka införs 1976, rösträtts-och myndighetsåldern sänks till 18 år 1975, medbestämmandelagen införs 1976.

(Källa: Luleå stadsarkiv)

Ishockeyhallen i Luleå

1971

Ishockeyhallen i Luleå (handlingar till årsmötet 1971) Nya ishallen i Luleå har ritats av Alnefelt & Tollbom Arkitektkontor AB, Västerås och total entreprenör var Byggpaul AB, Västerås.

Hallen är 84 meter lång och 75 meter bred, högsta höjden är 17 meter över makplanet. Byggnadsvolymen är 65 000 m3.

Valandhuset i Luleå

1971

Valandhuset i Luleå. Arkitekt var Jan Thurfjell Arkitektkontor AB, Luleå och totalentreprenör AB Skånska Cementgjuteriet. Byggnadsvolymen cirka 105 000 m3.

Centrumområdet i Piteå

1971 – 1972

Centrumområdet i Piteå med 650 lägenheter.

Högskolan i Luleå

1971

När dåvarande Högskolan i Luleå inrättades den 1 juli 1971 hade beslutet föregåtts av en livlig debatt om var i Luleå byggnaderna skulle uppföras. Det fanns redan en lärarhögskola i stadsdelen Östermalm där staten kunde tänka sig att expropriera mark. Eftersom man inte visste hur stor högskolan till slut skulle bli så valde man till slut att förlägga den på Porsön i norra utkanten av staden, ett område som då bara bestod av skog och jordbruksmark.

Efter dansk förebild skulle områdets byggnader uppföras i kvarter längs en central huvudaxel, som den nyss uppförda Linköpings tekniska högskola, och inte runt ett centralt parkområde som till exempel Umeå universitet. Rutnätsstadens kvartersstruktur ansågs vara flexibel och medge att byggnadernas användning skulle kunna ändras och att området skulle se färdigt ut även under uppbyggnadstiden. Området delades in i tio kvarter av vilka endast sex har kommit att utnyttjas för universitetet; ett har bebyggts med bostäder, ett med kontor och ett med ett fängelse. I gengäld har några byggnader uppförts utanför de ursprungliga kvarteren.

Byggnaderna skulle ha kontor och undervisningslokaler närmast huvudgatan, större laboratorier i mitten och tunga laboratorier längst bak och byggnadernas bärande konstruktion skulle medge att våningsplan och väggar enkelt skulle kunna läggas till och tas bort allt eftersom behovet uppstod. Principen om att ha laboratorierna längst bak har sedermera frångåtts i och med de ombyggnader som C- och F-husen genomgått under åren 2005-2006.

(Källa: Wikipedia) Se Bildspel på www.ltu.se

Kraftstationen i Porjus

1971 – 1975

1971-75 byggdes en ny kraftstation i Porjus med två nya aggregat och både ställverk och transformatorer placerades under jord. Den gamla byggnaden står kvar som ett magnifikt minnesmärke över de människor som med både blod, svett och, förmodligen, tårar byggde ett kraftverk i ödemarken.

(Källa: www.vattenfall.se )

Gällivare sjukhus

1973

Nytt lasarett i Gällivare togs i bruk 1973. Lasarettet är det andra i Sverige för såväl kroppssjuka som psykiskt sjuka.

( Källa: www.nll.se)

Nya Masugnen, Järnverket i Luleå

1971 – 1972

Prästholmen i Boden

1972

Silvervägen, Väg 95

1972 – 1974

Redan på 900-talet gick en handelsväg från Arjeplog till Norge. Många av dagens färdvägar har en lång historia. 1974 färdigställdes Silvervägen (väg 95) från Skellefteå och Piteå, över Älvsbyn och Arjeplog till Bodö i Norge.

Dess tillkomst har betytt mycket för turistnäringen i kommunen. 1974 stod vägen klar och 1975 invigdes den av Carl XVI.

(Källa: www.arjeplog.se )

Bostadsområdet Prästholmen Boden 363 lägenheter.

Sparbanken i Boden

1975

En nybyggnadskarta som följde den gällande stadsplanen upprättades 1971. Ritningarna till byggnaden utfördes av arkitekten Göte Lundström vid NAB-Konsult. De är daterade till 30 maj 1975. Uppgifterna om övriga inblandade och om byggnadens konstruktion, är ganska knappa.

Kvarteret Lejonet i Luleå

1975 – 1977

Lejonet är uppfört på förhållandevis kort tid och är skräddarsydd för de verksamheter som skulle inrymmas i byggnaden. Förändringar har skett främst under den senaste tioårsperioden men det övergripande uttrycket har inte påverkats i någon större utsträckning.

Interiört har merparten av lokalerna byggts om eller renoverats men husets konstruktion gör att grundplanen till stora delar är oförändrad. Exteriört är utformning och ytskikt väl bevarade och även interiört finns ursprungliga material och ytskikt kvar i vissa avdelningar.

Polarbageriet i Älvsbyn

1977

Nya Polarbargeriet i Älvsbyn

Kommunhuset i Övertorneå

1976

Kommunhuset är tre våningar högt, men delvis suterrängbyggt, där den nordvästra delen är inbyggd i backsluttningen. Suterränglösningen är vald just för att terrängen annars gjort det svårt att bygga på tomten. Byggnadens grundform är rektangulär, men med en förskjutning längs byggnadens längdaxel, så ungefär halva gaveln går längre ut än den andra på respektive sida. Taket är flackt, men takfallen är rundade, formen är avsedd att ge karaktär och pondus åt byggnaden. Detta har enligt uppgift lett till att byggnaden kallas ”loket”, genom att det liknar ett sådant till formen

( Källa: Dokumentation av modern arkitektur, NLL)

Gamla kyrkan i Jokkmokk

1976

Kyrkan är en åttakantig timmerkyrka som invigdes 1753.Under en brand 1972 totalförstördes kyrkan. Kyrkan rekonstruerades och återinvigdes 1976. I den nuvarande kyrkan är inredningen modern och arkitekt var Herbert Juhlin. Korset, ljuskronan och psalmtavlan har tillverkats av virke som tillvaratagits av kvarblivna stockar från den eldhärjade kyrkan

( Källa: www.turism.jokkmokk.se )

Gäddviksbron över Lule älv

1978

Landstingshuset i Luleå

1978

Landstingshuset är beläget i kv Valrossen, på tomt nr 7. Tomten är ca 20 000 m2 stor och ligger i norra delen av innerstaden. I tomtens ytterkanter löper gång- och cykelvägar, och innanför dessa har björkar planterats på parkytorna. Öster om tomten, på andra sidan Gammelstadsvägen ligger Innerstadens kyrkogård.

I norr avgränsas tomten av Svartövägen och i väster av en vattenspegel, tillika Stadsvikens östligaste utlöpare Skutviken. Byggnaden nås från Robertsviksgatan i söder.

Byggherre: Norrbottens läns landsting
Generalentreprenör: Plazer Bygg AB, Luleå
Arkitekt: NAB Luleå
Byggnadsvolym: 52 000 m3

(Källa: Dokumentation av modern arkitektur, NLL)

1980-talet

Parkeringstomterna från 1970-talets rivningar bebyggs, bland andra parkeringshuset Karpen och Fyrenhuset. Teknikens Hus byggs 1988 som ett slags "science center" för barn och ungdomar. VM-seglingarna genomförs i Luleå 1988.
Luleå kommun har 66 811 invånare.

År 1980 sker folkomröstning i kärnkraftsfrågan och sommartid införs samma år. Den ryska ubåten U 137 går på grund utanför Karlskrona 1981. Sveriges första provrörsbarn, en flicka, föds på Sahlgrenska sjukhuset 1982. Löntagarfonderna införs 1984 och samma år framhåller sjukvårdsministern att: "Aids är en mycket allvarlig sjukdom men det finns ingen orsak till panik". Statsminister Olof Palme blir skjuten 1986. Samma år sker en kärnkraftsolycka i Tjernobyl. I Sverige drabbas främst Gävle och Sundsvall. Berlinmuren raseras 1989.

Kreditrestriktionen upphävs 1985 av Riksbanken och utlåningen ökar för snabbt. Slutet av 1980-talet blir de snabba klippens tid, innan eran avbryts i början av 1990-talet. Ordet Yuppie (Young urban people) blir ett begrepp. Persondatorerna gör sitt intåg.

(Källa: Luleå stadsarkiv)

(Källa: Luleå stadsarkiv)

K4 i Arvidsjaur

1980

1973 beslutades att Norrlands dragoner skulle flyttas till Arvidsjaur. Och den 1 juni 1980 kom de första värnpliktiga till den splitternya kasernen i världsmetropolen Arvidsjaur. Vid det här laget hade regementet återfått sitt namn Norrlands Dragonregemente, K4, år 1976, samt avhästats år 1970.

( Källa: www.norrlandsjagare.com)

Norgevägen Kiruna- Riksgänsen

1977 – 1982

Den nya vägen över nordkalotten invigdes av Norges kung Olav V och Sveriges kung Carl XVI Gustaf den 27 september 1984. Den svenska delen mellan Kiruna och Riksgränsen var klar redan två år tidigare.

Arcushallen i Luleå

1986

Arcushallen är en av Europas största anläggningar för inomhusaktiviteter. Hallen är mycket flexibel och kan på kort tid anpassas för idrott, mässor, konserter eller andra ändamål. I hallen finns också bra utrymmen för konferenser, föredrag och diskussionsgrupper.
Det finns fina möjligheter till träning från november till mitten av april för fotbollslag, friidrottare och styrketränare m fl. Både enskilda och klubbar är välkomna. I anslutning till stora Arcushallen finns också en tennishall och en skyttehall.

Beställare: Luleå Kommun
Entreprenörer: Skanska AB, JM Byggads & Fastighets AB, Binec Energi AB, Fasadelement i Norrland AB
Byggnadsvolym 180 000m3
Byggyta:12 000m2
Längd:144m
Bredd: 88m
Fri höjd: 19m
Kostnad: c:a 41,4 miljoner

Norbottensteatern i Luleå

1985 – 1986

Teaterhuset i Luleås Norra hamn invigdes 1986. Huset ritades av arkitekt Hans Tirsén som tagit upp formen från de gamla sjömagasin som historiskt har funnits i hamnen. Gammalt och nytt i en skön blandning.

Teaterhuset har tre scener, loger, verkstäder, ateljéer, restaurang mm. Vackert beläget vid vattnet förädlar teaterhuset Luleås stadssiluett.

Båthuset i Piteå

1988

1990-talet

Miljöfrågor hamnar i högre utsträckning på dagordningen, speciellt sedan Luleå kommun ansluter sig till arbetet med Agenda 21. LV 7:s gamla område döps till Kronan och där byggs en återvinningsanläggning och olika företag etablerar sig i en företagsby. Beslut om ny malmhamn tas 1994. En fraktflygplats på Kallax, Kallax Cargo, färdigställs 1999. Samma år står det nya länslasarettet i Sunderbyn färdigt. En gymnasieby i centrala Luleå är under uppbyggnad. Luleå skärgård tillgängliggörs i högre utsträckning genom turbåtar och möjligheter till övernattning, t ex på Hindersön.
Luleå kommun har 68 412 invånare.

Hösten 1992 går luften ur 1980-talets snabba klipp när räntan höjs till 75%. Under en kort period var räntan uppe i 500%. År 1994 förliser passagerarfartyget Estonia och 1 000 personer omkommer, endast 136 överlever. Samma år sker EU-valet efter år att anpassning. I Sverige röstar 52,3% för ett inträde EU och 46,8% emot. Galna kosjukan leder till masslakt av kor 1996. IT, internet, email blir ofta återkommande ord.

(Källa: Luleå stadsarkiv)

Arvidsjaurs flyplats

1990

Arvidsjaur flygplats grundades 1990. Den viktigaste uppgiften för flygplatsen är att utöva regelbunden lufttrafik till och från Stockholm.

Flygplatsen är en viktig länk i kedjan av effektiva flygtransporter i Norrbottens inland. Under vinterhalvåret, expanderande flygtransporter och har gjort så år efter år genom inrättandet av charterflyg under 1999.
Flygplatsen är strategiskt beläget mitt i ett område där internationella och nationella företag inom biltest industrin möts.

Ice Hotel i Jukkasjärvi

1989 – 1990

Första snöbyggnaden uppförs i Jukkasjärvi, grunden till Ice hotel Artic Hall, 60m2 konstutställning byggs. November 1989 arrangerade vi tillsammans med Snö- och isskulpturföreningen i Kiruna det första isseminariet. Det var en tvåveckorskurs i Jukkasjärvi.

Som handledare i utbildningen bjöd jag in två japanska kökschefer och iskonstnärer som instruerade oss i konsten att arbeta med is. Följande vinter, i februari, byggdes den första snöbyggnaden, en 60 kvadratmeter stor valvformad byggnad där vi höll en konstutställning.

( Källa: www.icehotel.com )

Stenålders- museet i Vuollerim

1989 – 1990

Både exteriört och interiört är byggnadens utformning kopplad till de arkeologiska utgrävnin-garna; den tidiga historien, naturens element och stenålderskultur ska speglas i färger, former och material.

Byggnadens och den omgivande miljöns formspråk har starkt symboliska undertoner och är väl genomtänkt. Färgskalan går uteslutande i de färger man kan finna i naturen; vitt, grått, brunt, svart, tjära och rödockra, ”färger som återfinns på tallhedarna både under vinter- och sommartid”.

( Källa: Dokumentation av modern arkitektur, NLL )

Piteå Havsbad

1992 – 1995

Katolska kyrkan i Luleå

1997

Sunderby sjukhus

1995 – 1999

I mitten på nittiotalet var detta norra Europas största byggprojekt.

BYGGFAKTA OM SUNDERBY SJUKHUS
Byggherre: Norrbottens läns landsting-Sunderbyförvaltningen
Proj- och byggledning: CMn Byggprojektledaren i Norr
Totalkostnad: 1.516 miljoner kronor, prisläge januari 1996
Byggstart: Mars 1995
Byggfärdigt: Januari 1999
Generalentreprenör: PEAB Nord AB
Generalkonsult: NAB Arkitekter & Ingenjörer, Luleå

Byggnadsyta på mark 25.000 m2
Byggnadsvolym 450.000 m3
Takytor 30.000 m2
Fönster ca 3.000 st
Hissar 28 st
Tvättställ 2.000 st
Toalettstolar 1.000 st
Ventillationsaggregat 28 st
Fjärrvärme från Luleå Energi
Kylaggregat anslutna till vattenintag direkt från Lule älv.

2000-talet

2000-talets första decennium präglas av ett antal gigantiska investeringar i framförallt malmfälten. Metallpriserna på världsmarknaden öppnar vägen för nya fyndigheter. Prospekteringsverksamhet i stor skala bedrivs i Tornedalen.

Kattilakoski krog i Övertorneå

2001

I denna stilrena och prisbelönta arkitektbyggnad, belägen vid Torneälv in Kattilakoski 1,8 mil norr om Övertorneå, kliver du in och möts av älven! Den får stå för bakgrundsmusiken under middagen.

Arkitekt: Mats Winsa

Källa: www.kattilakoskikrog.com, Foto: Mats Winsa

MK3, LKAB:s kulsinterverk i Malmberget

2004 – 2006

Med MK 3 fullföljer LKAB den pelletsstrategi som inleddes för 50 år sedan just i Malmberget. MK 3 består av tre delar:

Lastnings/lossningsstation med två silos för färdiga produkter och en mottagningsdel för tillsatsmedel till pelletsprocessen.
En anrikningssektion baserad på tre malsteg och efterföljande separering. Den får rågods via en ny infrakt, dels från befintlig rågodsficka, dels från ny bilficka.
Ett pelletsverk med sintermaskin, trumfilter, rulltrummor och kontrollrum. Från kontrollrummet styrs både det nya och det gamla pelletsverket.

Projektets ledord har varit funktionalitet, säkerhet och effektivitet. Arkitekturen har tagit utgångspunkt i arbetsmiljön så att övervakning, drift och underhåll underlättas. Inbyggda personalpassager ger skydd från den arktiska kylan. I projektet har man hanterat 800 arbetsmiljörisker i förebyggande syfte och inga allvarliga olyckor har inträffat.
En tredjedel av byggkostnaden har satsats på miljöförbättrande åtgärder som rökgasrening.

Byggherre: LKAB
Arkitekt: Sweco BlocoEntreprenör: NCC Construction
Bruttovolym: 470 000 kubikmeter, motsvarande 1 000 normalvillor
Investering: 2,6 miljarder kronor
Byggtid: nov 2004–sept 2006

( Källa : http://www.samhallsbyggardagen.se och www.lkab.com (foto) )

Kulturens Hus i Luleå

2005 – 2007

I januari 2007 invigdes Kulturens Hus, en 14000 m2 stor byggnad som rymmer stadsbibliotek, konsthall, liten och stor konsertsal, multifunktionella foajeer i tre plan, café samt även restaurang Luleå.

I husets översta plan är Norrbottensmusiken med bl. a Norrbotten Big Band inrymd.

Studio Acusticum i Piteå

2007

Studio Acusticum, ett av Europas allra modernaste konserthus. Här erbjuds, förutom prisbelönt arkitektur, ett kulturutbud och akustik i absolut världsklass.

KK4/KA3, Kulsinter- och anrikningsverk i Kiruna

2007 – 2008

Kulsinterverket KK4 och tillhörande anrikningsverk KA3 är den största enskilda investeringen LKAB’s 118-åriga historia. Bolaget har satsat c:a 7 miljarder kronor.

Investeringen innefattar pelletsverk KK4, anrikningsverk KA3 samt utfrakt till den nya laststationen som har byggts inom Kirunaterminalen. Dessutom ingår produktionshöjande åtgärder i gruvan, exempelvis ytterligare en skip för uppfordring av råmalm. Kompletterande investeringar har även gjorts i befintliga förädlingsverk och i infrastruktur.

IKEA Haparanda

2006

Beställare är Ikea Fastigheter AB. Varuhuset är Ikeas 16:e i Sverige. Det invigdes den 16 november 2006. Byggstart var den 29 augusti. Totalentreprenör var Peab, som behövde ungefär 100 man för att klara bygget.

Företaget anställde anläggningsarbetare, snickare, murare, betongarbetare, elektriker och hyrde in målare och golvläggare från lokala företag i Haparanda och Torneå. Kontraktssumman uppgick till 142 miljoner kronor. Ikeas totala investering i Haparanda ligger på omkring 400 miljoner kronor.

Mycket av inredningsarbetet utfördes av Ikeas eget folk. Ikea har en egen projektgrupp på 20 personer som på sex veckor inredde hela varuhuset. De fick hjälp av andra Ikea-anställda att montera möbler och packa upp varor. Som mest var 120 Ikea-anställda utifrån i arbete.

( Källa: www.vvs-forum.se )

Boden Arena

2008

Boden Arena består av två huvuddelar, dels en fullstor fotbollsarena med uppvärmd konstgräsplan, dels en sporthall.Omklädningsrum och servicelokaler placeras på ena kortsidan och samutnyttjas av både fotboll och hallidrott.

I de övre planen på samma kortsida finns restaurang, café, VIP-rum, loger och gemensamma utrymmen med utsikt över både fotbollsplanen och hallen. Boden Arena kostade ca 125 miljoner och invigdes på nationaldagen den 6 juni 2008.

( Källa: www.boden.se )

2010-talet

Investeringar i infrastruktur och gruvnäring fortsätter i länet och nya etableringar planeras i bland annat Pajala. Föregående decennium avslutas med en svår konjunktursvacka med en global finanskris och ett bistert investeringsklimat. Men redan i början av 2010 sker en återhämtning och basindustrierna (framförallt gruv- och stålnäringen) rullar igång med full styrka igen.

Kiruna Stadshus - Kristallen

Kiruna Stadshus – Kristallen

2015 – 2018

Foto: Jessica Nildén

Det nya stadshuset, Kristallen är ritat av det danska arkitektföretaget Henning Larsen Architects som fick uppdraget efter en arkitekttävling. Det är en spännande utmaning att förverkliga tävlingsbidraget med den speciella formen, konstruktionen och arkitekturen.

Sett till storlek, funktion och kvalitet i övrigt motsvarar Kristallen det gamla stadshuset. Där håller material, detaljer och byggdelar mycket hög arkitektonisk, hantverksmässig och teknisk kvalitet.
På entréplanet möter besökare en öppen och välkomnande miljö där festligheter, konserter, dans och teater kan äga rum. Det ska vara “Kirunabornas vardagsrum”.
Ett konstmuseum ska öppna och bidra till en stämningsfull plats där människor kan mötas, vistas och arbeta omgivna av konst och kultur. Bland de föremål som är bärare av byggnadsminnet och som i någon form återanvänds i det nya, märks till exempel huvudentréns handtag, formade som den samiska trumman, konstverket Kiirunavaara, ryan Soltrumma från Rautas och klocktornet som ska placeras på marken framför Stadshuset.

Kontraktssumma: Bygg 470 Mkr, installationer 92 Mkr
Byggnadshöjd: 34,5 meter
Diameter: Entréplan 53 meter, kontorsplan 60 meter
Yta: 14.400 kvm

Östra Länken i Luleå

2014 – 2030

Östra länken är den enskilt största satsningen som Luleå Kommun har gjort när det gäller infrastruktur i modern tid. Projektet drivs som en samverkansentreprenad, där beställaren och entreprenören har ett väldigt tätt samarbete på det gemensamma projektkontoret i den f.d. restaurangen på Kronan. Totalt sysselsätter projektet över 100 personer inklusive underentreprenörer. Projektet omfattar dels nya ledningsstråk för VA, ny cykel- och gångväg under Svaröleden, ny cirkulationsplats vid Kronanbacken-Svartöleden, ny båtbrygga vid Skurholmen samt utfyllnad av delar av Skurholmsfjärden och anläggning av grönytor.

Bakgrund

I december 2012 presenterades programförklaringen 10 000 nya Luleåbor av det dåvarande kommunalrådet Karl Petersen. Det var ett politiskt ställningstagande som lade grunden för hur kommunen skulle planera för att kunna fortsätta växa. Målsättningen med 10 000 nya Luleåbor är viktigt för att Luleå ska fortsätta att utvecklas som ort och för att få en långsiktig tillväxt.
För att klara målet måste vi bland annat bygga fler bostäder och skapa ett fortsatt bostadsbyggande i attraktiva lägen som Kronan, Röda havet, Munkebergsstrand och Svartöberget. Men för att Luleå ska kunna växa på ytan måste vi först låta staden växa under marken. De befintliga vatten- och avloppsledningarna är upp emot hundra år gamla och i stället för att lappa och laga dem så planerar vi att bygga nytt vattensystem med högre kapacitet. Östra länkens investeringar ska försörja staden med vatten och avlopp under de kommande 100 åren.

Östra länken fick utmärkelsen “Årets Bygge” 2018.

Läs mer om Östra Länken

Kuststad

2018 – 2021

Foto: MAF Arkitektkontor

I Södra hamn i Luleå byggs nu 300 bostadsrätter, fördelat på tre huskroppar. Byggnationen är uppdelad i tre etapper. Etapp två kommer erbjuda en restaurang på markplan med utsikt mot vattnet. Husen är klassiska och tidlösa med stilren nordisk arkitektur och formgivning. Här finns yteffektiva ettor, smart planerade tvåor, rymliga treor och magnifika fyror. Nästan alla av Kuststads lägenheter har två balkonger. En vänd in mot staden, en vänd ut mot havet. En ny båthamn anläggs utanför Kuststaden.
Man har fyllt igen delar av hamnbassängen i Ettans småbåtshamn. Hela byggområdet omfattar c:a 4 hektar. Etapp I är inflyttningsklart i december 2018.

Hela exploateringsområdet är inhägnat med stålspont, som tätats med en gammal beprövad metod med en sand- och sågspånsblandning. Närheten till vattnet är givetvis en fantastisk tillgång, men också en utmaning som ställer speciella krav på byggmaterial, konstruktioner och produktionsmetoder. Bottenmaterialet består i huvudsak av sulfidjord, som betraktas som farligt avfall om det måste schaktas bort. Därför pålar man hela området med betongpålar på mellan 3 och 15 meter.

Beställare: Innerstadsfjärden AB
Entreprenör: Nåiden Bygg AB
Färdigställt: 2021
Entreprenadvolym: 1,2 MdKr
Entreprenadform: Totalentreprenad
Arkitekt: MAF Arkitektkontor AB

Träkronan och Hotell Kust

2015 – 2017

Skoogs fastigheter bygger Träkronan i Piteå, ett kvarter med köpcentrum, hotell och bostäder, totalt kommer det att vara ca 68 nya lägenheter, stadsradhus med loftgångar och innergårdar mitt i centrala Piteå. Ett helt nybyggt hotell med restaurang och skybar med den högsta utsikten i Piteå. Träkronan erbjuder en mix av unika, lokala handlare och eftertraktade varumärken som inte finns i Piteå idag.

Projektet nominerades till Årets Bygge 2017

Beställare: Skoogs Fastigheter AB
Entreprenör Bygg/Mark: Nåiden Bygg AB
Entreprenadvolym: 250 mkr
Entreprenadform: Partnering
Arkitekt: Ettelva Arkitekter.
Inredningsarkitekt: Mer.
A-/ K Projektering: Arkitekthuset Monarken.
Ventilation: Storfors Plåt.
El-entreprenör: Elbyrån Bertgren & Co.
VVS- och sprinklerentreprenör: Infjärdens Värme (IVAB).
Styr- och övervakningsentreprenad: Schneider Electrics.
Prefabstomme: Prefabmästarna.
Brand- och utrymningslarm: Comdate.
Spaentreprenör: Processing Bath & Spa solutions.
Totalkostnad: 450 miljoner kronor.

Facebook serverhall 1

2011 – 2013

I Luleå byggdes Facebooks första och största serverhall utanför USA med en yta på 28 000 kvadratmeter. I Luleå är även ytterligare två serverhallar är planerade.

Serverhallen som började byggas i oktober 2011 stod klar i mars 2013. Projektet sysselsatte cirka 300 personer. En stor del av arbetet med serverhallen bestod av avancerat installationsjobb. Projektet har genomförts i konsortium med NCC, DPR Construction och Fortis Construction.Kontraktssumma: 808 MSEKFacebook har höga krav på energieffektivitet och använder systemlösningar som ger mycket bättre energiprestanda än motsvarande anläggningar. Anläggningen kommer även att certifieras enligt LEED, Nivå Guld. Beställaren hade bland annat följande krav

Mycket hög energieffektivitet genom användning av frikyla
Förnyelsebar energi från vattenkraft
Radiatorsystem med värmeåtervinning från processvärmen med värmepump för personalutrymmen
Ekosystemtjänster – regnvatten återförs till omgivande skogsmark

Stadsomvandlingen i Kiruna

2011 – 2030

Stadsomvandlingen i Kiruna väcker uppmärksamhet i hela världen. Aldrig tidigare har ett så stort samhälle omvandlats på grund av att en industriverksamhet behövt marken.Kiruna kommun är beredd att lämna delar av staden, eftersom gruvindustrin är en basindustri och därför viktig för kommunen. Vårt nya Kiruna ska byggas för en mångfald av människor. De som redan bor här ska känna sig hemma, de utflyttade ska känna sig motiverade att återvända och nya medborgare ska känna sig välkomna. Det nya Kiruna ska helt enkelt bli en ännu bättre plats att bo på!

Källa: Henning Larsen Architects A/S

Två stora arkitekttävlingar, stadsbyggnadstävlingen och arkitekttävlingen för nytt stadshus, är avgjorda. Utvecklingsplanen för den framtida stadskärnan är klar och ett första spadtag för nya centrumetableringen är taget. Det senaste avtalet om Gruvstadspark 2 reglerar hur mycket kommunen får i ersättning av LKAB för nästa område som ska avvecklas. I framtiden kommer fler avtal att slutas. Oavsett vad som händer med konjunkturen rör sig deformationerna in mot staden. Och därför kommer också omvandlingen av Kiruna att fortsätta. (Bild: Henning Larsen Architects A/S)

Läs mer om den världsunika stadsomvandlingen

Aitik 36 i Gällivare

2007 – 2010

Boliden investerar cirka 6 miljarder kronor i koppargruvan Aitik utanför Gällivare.Investeringen innebär bland annat att ett nytt modernt anrikningsverk byggs med en fördubblad produktionskapacitet från 18 till 36 miljoner ton. Investeringen är en av Bolidens största hittills.

(Källa: www.boliden.com )

Höghus Lulsundsberget i Luleå

2009 – 2011

Lulebo låter bygga två höghus på Lulsundsberget, 16 respektive 14 våningar höga, som blir ännu ett landmärke för Luleå. Här kan man prata om utsikt för de boende.

Byggherre: Lulebo
Entreprenör: Nåiden Bygg AB- Luleå
Entreprenadform: Generalentreprenad
Byggkostnad: ca 110, 0 milj
Byggtid: 09-11-15 klart 11-10-01
Konsulter: A-handlingar Tirsen& Aili
K-handlingar: Monarken
VVS-handlingar : Nordprojektering VVS
Vent-handlingar : Ramböll
El-handlingar: Nordprojektering EL
Mark: WSP Samhällsbyggnad

ÖVRIGA DATA
HUS: 2 st höghus 16 vån resp 14 vån
Antal lägenheter: 104 st , med 2 st hissar / hus
Fördelning: 22 st 1 rok ca 52,0 m2. 38 st 2 rok ca 60,0 m2. 26 st 3 rok ca 72,0 m2. 18 st 4 rok fr 102,0 – 130,0 m2
Snittyta / lgh: 67,5 m2. BRA yta 7038 m2
Tillhörande P-däck i 2 plan för 106 bilplatser. Alla balkonger är inglasade på ca 10-14 m2.
Fasadmaterial: Dansk tegel Petersen och Cemberit

Allmänna utrymmen med samlingslokaler och Bastu på översta våningen.

Upprustning av Haparanda- banan

2008 – 2012

Haparandabanan sträcker sig mellan Boden och Haparanda och är en internationellt viktig länk som möjliggör ökade transportflöden på järnväg. Banverket har av staten fått i uppdrag att rusta upp den befintliga järnvägen mellan Boden och Kalix. Mellan Kalix och Haparanda kommer en helt ny järnväg att byggas. Den nya Haparandabanan kommer att vara elektrifierad och ha en kapacitet som står i relation till dagens och morgondagens transportbehov. Banan kommer också förses med ett nytt, modernt signalsystem.

Upprustning av befintlig järnväg Boden-Kalix/Karlsborg (119 km) samt ny järnväg Kalix-Haparanda (42 km). Hela sträckan Boden-Kalix-Haparanda ska elektrifieras och förses med nytt signalsystem. Projekt Haparandabanan består av fyra delar: Upprustning/ombyggnad av befintlig bana Boden-Kalix/Karlsborg, Byggnation av ny järnväg Kalix-Haparanda, Signal/tele och Kraftförsörjning.

Motivet till projektet är att möjliggöra effektivare och miljövänligare tågtrafik på den enda järnvägslänk som binder samman Sverige med Finland och Ryssland.
Upprustningen av den befintliga järnvägen Boden-Kalix/Karlsborg pågår. Byggnation av ny järnväg Kalix-Haparanda påbörjad februari 2008.

Trafikstart: 2012
Kostnad: Cirka 3,4 miljarder kronor.